Det vackraste

Vi tillhörde de vackra
sångerna vi minns
du och jag i det fria
och ett gulnat fotografi
du log så vackert
då den sommaren
nu bara ett fint minne
som sakta går förbi
Vi tillhörde det vackra
och din blomsterkrans
prästkragar i symbios
med blodröd klöver
du var sommarens sol
ett leende som man minns
inga regntunga skyar
de hade jämt dragit över
Vi tillhörde de vackra
där vi gick hand i hand
genom solstänkta hagar
och barkbåtens segel
vi kastade alltid loss
för en färd i kärleken
nu bara ett fint minne
vattnet som en spegel
Vi tillhörde de vackra
kärleken som gavs
på en klippig avsats
nära den oskyldiga viken
klipporna var såphala
i ljuvlig soluppgång
vi fanns för varandra
och ingen blev besviken
sångerna vi minns
du och jag i det fria
och ett gulnat fotografi
du log så vackert
då den sommaren
nu bara ett fint minne
som sakta går förbi
Vi tillhörde det vackra
och din blomsterkrans
prästkragar i symbios
med blodröd klöver
du var sommarens sol
ett leende som man minns
inga regntunga skyar
de hade jämt dragit över
Vi tillhörde de vackra
där vi gick hand i hand
genom solstänkta hagar
och barkbåtens segel
vi kastade alltid loss
för en färd i kärleken
nu bara ett fint minne
vattnet som en spegel
Vi tillhörde de vackra
kärleken som gavs
på en klippig avsats
nära den oskyldiga viken
klipporna var såphala
i ljuvlig soluppgång
vi fanns för varandra
och ingen blev besviken