kärleksdikt.blogg.se

Vi borde ha stannat tiden
och älskat vid vågorna
lagt till vid horisonten
sökt svar på frågorna
revat blekhetens segel
skoningslöst i natten
upplevt havets bris
kring saltstänkta vatten

Vi borde byggt en brygga
över rädslans klyfta
låtit tårarna rinna
och förståndet snyfta
skräcken för skuggorna
hade flagnat då
i sin iver att färga
de lagda korten blå

Vi borde släppt in solen
i våra mörka rum
grävt upp svarta myllan
och inte spelat stum
det växande livet
kunde ha gett oss ljuset
det blev inte så
du famlade i gruset

Vi borde älskat hejdlöst
innan tiden tog över
men resan med tåget
gick långsamt norröver
silverfärgad järnvägsräls
kring rallarrosens spår
bort mot tomma intet
själens djuprivna sår

Vi borde äntrat bryggan
vid tidvattnets flod
och skådat horisonten
sjöjungfruns mod
surfat längs vågorna
till en friare värld
vi borde rest gemensamt
livets tröstlösa färd